ibland kan jag inte låta bli att skratta åt mig själv

valde att gå ut och springa vi 17.40, så jag tog på mig spring kläderna och började springa. då valde jag att springa milen kilometrarna så jag kunde springa 5 km och gå 5 km. efter ett antal minuter så kommer jag fram till hus områden och ser inte de gröna skyltarna längre. jag hade gått runt i min egna lilla värld, jag dansade och sjöng medans jag gick och tappade helt och hållet bort mig. men jag fortsatte lite smått, men ändå såg jag husen. sedan fick jag ringa pappa och förklara vart jag var och vad jag såg. efter några minuter kommer han och Johannes till vägen jag står vid och så fort jag öppnar dörren så börjar de bara att skratta. såklart skrattade jag med, men jag var mer nyfiken på vart jag varit. tydligen hade jag gått ända till Henstad.
 
det är vad jag gjort under kvällen, varit i Henstad efter en lång promenad. nu ska jag ta mig något att äta och sätta mig framför fotbolls sändningen.ska upp och jobba imorgon också, så egentligen måste det bli en tidig kväll men det är klart jag ska se hela EM-finalen! heja heja Spanien!
 
hoppas eran kväll vart lite bättre än min, men ändå kan jag inte motstå att säga att jag älskar när jag vågar vara i min egna lilla värld och kunna sjunga högt, dansa fånigt så folk kan se. eftersom jag hade i headset så hörde jag inte en man som sprang bakom mig komma, så jag gick där och sjöng på Melissa Horn och hoppade till när han sprang förbi mig. kunde inte undgå att skratta åt mig själv!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0