Hur mycket kunde du gillat mig om du kunde gå vidare så snabbt?
Var det här svaret på alla mina frågor jag ställt mig den senaste tiden. En ny tjej. Tanken gjorde mig ledsen och rädd att du aldrig någonsin verkligen gillat mig. Verkligheten visade besvikelse och chock, men jag är fortfarande rädd att du aldrig någonsin gillade mig. Men jag antar att jag står där igen utan svar.
2 månader tog det för dig att komma över mig och gå vidare. 2 månader som för mig varit ett helvete på grund av dig. I dessa 2 månader har mina tankar varit ingenstans och överallt. Frågor om, om det var jag som gjorde något fel den tiden vi var tillsammans eller faktum att du nu kanske aldrig någonsin gillat mig.
Tanken av att du gått vidare får mig att vilja skrika. Jag vill skrika ut allt vad mitt hjärta känner. Skrika bort tankarna, känslorna och dig.
Men jag måste ändå medge att jag är chockad. Chockad av att det är just henne. En tjej jag ska behöva se varje dag i skolan, en tjej jag ska våga hålla mitt huvud uppe för då hon annars kommer känna att hon vunnit om jag tittar ner på den bara marken jag går på. Samma sak med dig. Jag ska inte titta neråt, tvärtom. Jag ska titta dig i ögonen och visa mod och styrka. Min enda tanke är om du kommer se tillbaka i mina ögon och se sanningen. Att jag faktiskt inte är så stark och modig än. Att allt mitt huvud just nu tänker på är dig.
Ändå är jag lite lättade. Det här kanske är bra för mig. Ett tecken på att jag också borde gå vidare och att du aldrig var den jag ville ha. För jag känner inte igen dig längre. Din sårbara och beskyddande personlighet är som bortblåst. Jag vet inte vem du är längre, inte när du öppnar munnen.
Den tanken jag mest vill sätta fokus på är -"Hur mycket kunde du gillat mig om du kunde gå vidare så snabbt?". För den frågan gör mig bara besviken, arg och förnedrad.
Jag känner allt och ingenting just nu! Jag känner mig alldeles tom.
Kommentarer
Trackback
