För kanske försvinner aldrig kärleken. Kanske skiftar den bara form
"Det handlar inte om dig. Jag tycker inte om dig och jag har inga känslor för dig. Jag saknar inte dig och jag saknar inte oss. Jag saknar inte heller det vi hade. Men det känns ändå tomt. Som om något fattades. För även om det inte handlar om dig eller har med dig att göra överhuvudtaget så saknar jag något.
Det handlar om den där känslan. Att ha någon där. Någon att ligga vaken med på nätterna för och någon som skickar sms så fort han vaknar för att du är det första han tänker på. Någon som berättar för dig hur vacker du är när du är nyvaken. Det handlar om att ha någon att ringa på kvällarna, någon att gråta med och någon att skratta med. Någon som håller din hand när ni är ute. Det handlar om att ha någon som bryr sig om dig. Någon att bråka med, men framförallt, någon att älska.
Jag tror att det som skrämmer oss allra mest är att inte känna något alls. Så därför klamrar vi oss fast vid det som är över, vid någon som sårat oss eller vid en känsla vi haft så länge att det blivit en vana. Och så håller vi kvar tills vi hittat något nytt. Det kanske tar en vecka, eller ett år. Men vi håller fast tills vi hittat något annat som får vårt hjärta att slå lite snabbare, som lyckas ta upp vår tankekraft lite mer än vanligt och som får oss att börja hoppas på något nytt igen. Och då släpper vi. För vi har någon annan att känna allt det där för.
För kanske försvinner aldrig kärleken. Kanske skiftar den bara form."
