Han var allting jag ville ha, allting jag trånat efter
Med hans hand i min blev allting så vackert, så perfekt. Jag kunde känna hans nervositet genom varje ben i handen. Jag försökte dämpa hans nervösa sinne genom att klämma min hand tätare mot hans. Eller var det för att han inte skulle märka att jag själv var nervös. Nervös över vart det här skulle leda, två händer i varandra, två osäkra själar som suktade efter varandras hjärtan. Var jag verkligen redo att ge ut mitt hjärta till en kille jag så länge gillat men inte riktigt vågat visa det. Jag kom på mig själv med att mina tankar ännu en gång tagit över min närvaro och att vi redan stod i hans hall. Jag lyfte blicken från golvet och tittade in i hans djupa ögon som hade en ovanlig färg. Han var fortfarande nervös, det märktes på hela hans kroppsspråk. Jag kände en hand i nacken och en hand runt min midja som drog mig närmare hans kropp. Tillslut stod vi så nära varandra att jag nästan kunde höra hans blod pumpa på insidan av hans skin och jag nästintill kunde känna alla hans hårstrån på hans arm. Jag blundade för en sekund och spelade upp de kommande minuterna som jag hoppades skulle ske och jag log. Med några lätta läppar mot min hjässa vågade jag lyfta blicken och kysste hans fina läppar. Hårdare tryckte jag mig mot hans kropp, för det var så nära jag ville vara honom. Så nära som det bara gick. För han var allting jag ville ha, allting jag trånat efter. Han lyfte upp mig i hans famn, fortfarande med sina läppar mot mina och bar mig upp för trappan mot hans rum.
Kommentarer
Trackback
